Ska vi prata om det här med lycka…

2017-07-24 , Anette Andersson , Taggar: glädje, löpning, lycka, mullvad, running, springa, teamwork, Ulvö hotell, ulvön,

Vi är ju alla individer och som individer har vi även individuella känslor och upplevelser av händelser. Om jag upplever någonting på ett sätt, betyder inte det att någon annan i hela världen upplever det likadant. Det är ju det som är så fint med oss människor och kanske en av anledningarna till att vi tycker om varandra. Att vi försöker förstå varandra och försöker förstå varandras känslor. Det är antagligen samma anledning som vi inte tycker om varandra. För att vi inte förstår varandra och inte försöker förstå varandra. Däri är skillnaden väldigt stor, att försöka eller att välja att inte försöka förstå.

Anyhow, det här med lycka. För mig blev det väldigt svart på vitt idag, vad som gör mig lycklig. Det var väldigt påtagligt, vad som är triggers för mina endorfiner och vad som vänder ett humör.
Idag var jag väldigt trött. Ni vet, en sådan där dag. En sådan där dag där man aldrig riktigt lyckas öppna ögonen. När man skulle kunna sova igenom väckaren även om det var en sådan väckare som Kalle Anka har i husvagnen som vi får se på julafton. När man är så trött att man knappt orkar prata. Så trött att ögonen aldrig riktigt går upp från mullvadstillstånd.
Vid hemgång upptäcker jag att det är lite körigt imorgon. Det är rätt bra bokat på kvällen och något tunt med personal. På icke-PK-svenska: (som jag för övrigt har fått lära mig sedan jag anlände till Ulvö Hotell) – vi sitter i the poopers. Så, vi gör ett gemensamt ryck allihopa, management, servis, kök, fastighet, städ, repa. Och ställer upp för varandra på ett sätt som jag bara kan ta av mig hatten och tacka för. Det fyller min mage med en värme och skickar ett leende till mitt trötta ansikte och vips så öppnas ögonen lite mer. Här är lycka. Teamwork. Hjälpsamhet. Ansvar och stöttning gentemot varandra.

Så, jag har två primära fritidsintressen utöver att jobba
1. Springa
2. Städa
(inte i fallande ordning, det är lite från dag till dag)

Då jag kom hem från jobbet idag så valde jag att dra på mig mina snabba tights och en T-shirt och kasta mig ut mot Röharn. Och här blir det så ofantligt tydligt vad lycka är för mig. En hög puls, klipp i stegen, blodsmak i munnen, havet i mina näsborrar, skogen runtomkring och en och annan mygga i svalget i farten. Det var säkert 3 veckor sedan jag sprang och som ni läste tidigare – mullvadsögonen var påtagliga idag. Jag stod i valet och kvalet att ta en AW och gå och lägga mig tidigt eller snöra på mig skorna och bara springa. Men ingen AW i världen och inga sömntimmar på jorden kan mäta sig med glädjen i mitt hjärta just nu.
(jag passade även på i mitt lyckorus att dammtorka, dammsuga, moppa golven, renbädda gästsäng och master bedroom samt köra Svinto i sinken. Jag har alltså lyckats klämma in mina 3 främsta fritidsintressen OCH tillsammans med mina kollegor övervunnit hinder. På en dag. wow.)

Jag tror att det är väldigt viktigt att veta sin egen lycka. Veta vad det är som är sina triggers för ett lugnt sinne och ett rofyllt hjärta. Och sedan att välja det. Att välja det där jobbiga, som känns jobbigt alldeles innan men som känns så oerhört underbart efteråt. Ibland är det ju faktiskt det där jobbiga innan som är det härliga efteråt. Men man fastnar i vinkelvolten, man tar sig inte för. Mullvadsögon till trots, man kommer må bättre. Det är ju det som är det fina med lycka, det kommer till en och fyller upp en och gör att allting känns lite lättare igen.
(och ibland kan ju lycka vara en AW och hopp i säng. Men det är lite från dag till dag)